Testning av-backspegel baseras på olika nationella standarder och internationella specifikationer. Inhemskt är den primära referensen GB 15084, "Prestanda och installationskrav för enheter för indirekt sikt av motorfordon", som beskriver nyckelparametrar som synfält, reflektans och krökningsradie. Internationella standarder inkluderar UN Regulation No. 46 (UN R46), EU-direktiv 2007/38/EC och US Federal Motor Vehicle Safety Standard No. 111 (FMVSS 111). För elektroniska-backspeglar hänvisas även till ISO 16505, "Vägfordon - Ergonomic and performance aspects of Camera Monitor Systems" och tillägg till ECE R46. Branschstandarden QC/T 531, "Automotive Rear-View Mirrors", specificerar produktklassificeringar, tekniska krav och testmetoder. Tillsammans utgör dessa standarder den tekniska grunden för testning, vilket säkerställer resultatens auktoritet och jämförbarhet.
Utvärdering av testresultat bygger på rigorösa tekniska kriterier. Synfältet måste täcka de blinda områden som definieras av standarderna; det horisontella synfältet för innerbackspeglar måste vara minst 20 grader, medan det primära synfältet för ytterbackspeglar måste vara minst 15 grader. Reflexionskraven föreskriver minst 40 % för innerbackspeglar i dagläge, med ett intervall på 4 %–40 % för anti-bländningslägen. Bildkvalitetsbedömningar kräver att astigmatismvärden förblir under 0,25 m⁻¹ och att distorsion kontrolleras inom 7 %. Beträffande monteringshållfasthet måste spegelfästen klara en statisk belastning på 400 N utan permanent deformation. Miljöanpassbarhetstester kräver att spegelytor inte visar några tecken på suddighet, lösgöring eller sprickbildning. För elektroniska-backspeglar får bildfördröjningen inte överstiga 60 ms och upplösningen måste vara minst 1 megapixel. Alla testobjekt måste uppfylla de specificerade gränserna; underlåtenhet att följa någon kritisk artikel leder till att produkten anses icke{19}}kompatibel.